Gustav är en märklig hund...

Fyllde 11 i våras.

 Ena dagen -- igår -- låg han plötsligt livlös som om han var på väg att lämna oss.

 Idag lika yster som en liten valp.

 Men vi funderar på om han inte fick en stroke eller något liknande igår eftersom han var så konstig. Om nu hundar kan få det... 

 Gustav har konstaterat fel på hjärtat. Har humör som en grinig gammal gu..(förlåt: man.)

Tål för det mesta inte att man lyfter upp honom. Om det inte åskar eller om inte matte kommer med saxen.

 Det är tur att han inte kan prata, för vid dessa tillfällen skulle det komma enbart svordomar. 

 Han är mycket rädd för åska,smällare och "tips från coachen". (Samt Bella, men hon skrämmer slag på alla när hon är på det humöret)

 Bella ja. Att gå på promenad med dessa två hundar är roligt. Då menar jag roligt. Först kissar Gustav. Sedan måste Bella markera på samma ställe. Ibland går detta Gustavs ära förnär och han kissar en 2a gång på samma ställe...

 Vi funderar på hur Bella kommer att ta det den dag Gustav försvinner. För många saker har hon lärt sig av honom. Lär sig fortfarande. Och för det mesta är de goda vänner. (Om inte husse är hemma och Gustav är för närgången. Men det får inte matte vara heller)