Precis som jag misstänkte skriver båda kvällstidningarna att det var fiasko av Helena att inte vinna. Då var det intressant att lyssna påTVsändningen INNAN loppet där det allmänt ansågs att Helena INTE skulle ha chansen att vinna. För kort sträcka och för lite med två skott. Magdalena Forsberg, själv fd skidskytt, ansåg också detta.

 HON om någon borde ha kunskaper om sporten.

 Samma TVsändning ansåg att om ACO bara hade en bom skulle hon vinna i alla fall eftersom hon är så snabb. Det är alltså möjligt för en svensk att vara snabb utan att vara dopad, men en omöjlighet för "en utlänning". Intressant att sportjournalister alltid har så goda förhoppningar och omdömen om just svenska idrottspersoner.

 Vad som stör mig rent allmänt är att år efter år, mästerskap efter mästerskap, skrivs svenska idrottare upp. År efter år räknas alla som SKA ta medalj upp. Så fort en svensk vinner en tävling nära ett mästerskap blir det plötsligt ett medaljhopp. 

 Flera månader innan mästerskapet börjar det, och blir bara värre ju närmare man kommer.

 Att de A L D R I G lär sig. Det finns andra personer runt om i världen som kan vara bättre. Inför gårdagens skitskytte pekades på en tyska som trolig vinnare av TVfolket. Vilket då är undantaget som bekräftar regeln.

 Kan konstatera att Helena och co knappast kommer att få det lättare i fortsättningen allt eftersom den samlade pressen KRÄVER medaljer. För givetvis är det ju de aktivas fel att pressen får fel...

 Veckans fototriss skall spegla känslor. Idag är det kärleksdagen framför andra så jag antar det förväntas positiva känslor. Så det är väl bäst att börja med det

  Dotter och mor. De träffas inte lika ofta som förr så då blir det ju desto gladare.

  Matte och älskad hund. Eftersom han inte finns längre blir det ju dubbla känslor i denna bild

  Men alla känslor är inte positiva. Det är inte ALLTID roligt att bli klippt...

 Fler känslor finns på denna sida.

har börjat nu. 2 veckors folkfest, eller pina, beroende på vad man anser om sport. Eller hur engagerad man är som svensk.

 Efter månader av uppskrivning av de våra, får de nu chansen att visa om journalisterna har rätt eller fel.

 Som vanligt finns ju inga andra än de svenska när man skriver som sportjournalist.

Som gårdagens skidskyttestafett. -- Här slant jag lite, som så vänligt påpekats. Stafett var det ju givetvis inte. Man bör kontrolläsa bättre! -- Det var väl bara att hämta två medaljer. Nja, kanske inte Helena då, men ACO var ju en given guldmedalj. "En bom så vinner hon i alla fall". En minut efter blev facit.

 "Vi kallar det väl inte fiasko..." sa man lite försiktigt på radion.

Jo det är just vad det är. Fiasko för sportjournalisterna.

 Ser fram emot 2 veckors "fiasko" "underprestation" "svek" när verkligheten kommer ifatt. Det FINNS andra atleter än de svenska. Kanske har dessa valt att sätta sin formtopp till OS. Kanske är det så att så fort en svensk vinner så blir det ett guldhopp med det samma.

 År efter år samma sak. År efter år samma förvåning "ÄR vi inte bättre än så"

 Ja kära tider...

 Kan inte säga att jag är förvånad. Musiktävlingar är så förutsägbara. Därför förstår jag att Andra generationen inte blev en av de fem. Kan också förstå varför Orsa Spelmän blev det, eftersom det inte är en typisk melodi för dom.

 Personligen hade jag bytt ut en av de fem mot Andra generationen. Samt givit dem en andra chans -- tillsammans med Orsa -- istället för nu utsedd. Men det är ju MIN smak det.