Det finns en hel del tänkvärda texter om man bara tar sig tid och lust att leta. Just denna hörde/läste jag för många år sedan. En dikt av Ylva Eggehorn som säger en hel del om hur det är att vara människa.

 KAN vara...

 Hur lätt det kan vara att sätta sig själv i centrum och tro att allt kretsar kring just mig

Detta råkar vara en dikt skriven av en kristen person, men innehållet är dock allmängiltigt

Det var en gång en åsna, jag säger inte vem
Som stod och smått funderade vid dörren till sitt hem:
då kom det två figurer och ledde henne bort
den ene ganska lång och smal, den andre tjock och kort
för någon ville rida på åsnans smala rygg
han satte sig på henne och hon var glad och trygg
men när de kom till staden det blev ett väldigt liv
För folk sprang ut på vägarna med stora långa kliv
och ropade och hurrade och sjöng och hade sej
och åsnan börja kråma sig och tänkte: se på mej,
dom lägger fina tyger och kvistar vid min fot
och bugar sig och ber att jag ska äran ta emot
det var väl det jag trodde och det har jag väntat på
att någon skulle upptäcka min glans till slut ändå
jag antar det är borgmästarn som ordnat till det här
jag får väl låtsas häpen över allt deras besvär
så omtänksamt av honom som satte sig därbak
att vilja ställa upp och göra PR för min sak....
_ _ _

Det var en gång en åsna jag säger inte vem
som trött och lycklig återvände sedan till sitt hem
hon hörde några rop och skrik men sedan blev det tyst
det var om nån förbrytare som Judas hade kysst
men åsnan ställde sig och sov med huvudet på sne -
för hon var trött. Det blir man när man just har gjort
     succé....

 EN gång är ingen gång, eller vad heter det. Iaktagelse ett måste givetvis följas upp av en tvåa. Som av en händelse tittade jag idag på reprisen av en morgonsoffa. Denna gång var könsfördelningen den motsatta. 2 kvinnor en man. Då såg det ut så här

Undrar om det var slumpen, eller om detta är verkligheten.

Undersökningen måste givetvis fortsätta...